Piloter - 2


Ett genuint flygintresse kombinerat med kunskap, kompetens och ett intresse för historia är den gemensamma nämnaren för SwAFHF piloter.  Formella krav för civil certifiering, militär erfarenhet samt goda personliga egenskaper är viktiga faktorer vid rekrytering. Tekniska kunskaper och förmåga till samarbete över yrkesgränserna skattas högt i verksamheten som på utestation sköts av ett minimum av personal. De flesta av SwAFHF piloter har erfarenhet både från militär och civil luftfart.


Kjell Nordström

Flyger

SK16, SK50, PA23 Aztec

— Började i Flygvapnet 1961.Fältflygare och officer lämnade FV 1985,flygchef Nyge Aero Målflyg. Provflygare på Saab från 1989 till 2002. Kjell har flugit Ca.130 flygplantyper och 19000 flygtimmar. Uppvisningspilot sedan 1967 på olika militära och civila flygplan. Idag flyger Kjell SK16 och J28C Vampire.


Per Lindquist

Flyger

SK16, SK61, SK50

— Började i Flygvapnet 1978, Fältflygarexamen oktober 1980, Lämnade Flygvapnet 1981, Gick våren 1983 till Arméflyget som förare på SK 61 och fick senare helikopterutbildning på HKP 5B, kom till Polisflyget som helikopterpilot 1989. Flyger veteranflygplan sedan 2013. Total flygtid ca 6700 timmar


Svante Kilén

Flyger

SK16, SK50, SK61 och PA-23 Aztec.

— Aktiv i SwAFHF sedan 2005. Flight Captain i SAS. Lämnade SAS 2013. Total flygtid ca 11400 timmar


Henrik Bergman

Flyger

SK50 Saab Safir, SK61

— — Började i Flygvapnet 1990 som officer i teknisk tjänst på F6 i Karlsborg, där han jobbade med AJ 37 Viggen. I samband med nedläggningen av F6 1994, flyttade Henrik över till F7 och Transport och specialflygenheten, där han fortsatte sin tjänst som flygtekniker, då på TP 84 Hercules och TP 101 Beech 200. Sedan 1998 är Henrik även aktiv i SwAFHF, där han sköter underhållet på föreningens propellerflygplan. Flygtid 480 timmar


Johan Rex

Flyger

SK61

— Markeringstext -Sed sit amet mauris dolor, sit amet dignissim tortor. Quisque nunc urna, mattis vel tristique et, luctus eget enim. Suspendisse elit leo, rutrum ut tincidunt eget, porta in elit. Curabitur vitae nunc sapien, eu auctor libero. Donec congue sem eget sem imperdiet porttitor eu sed leo. Morbi in imperdiet velit. Maecenas sit amet luctus nulla. Integer elementum iaculis nibh ut tincidunt.


Jan Redmo

Flyger

SKSk50, Sk61, PA23 Aztec, TP 103 (Cessna 500SP)

— Markeringstext -Sed sit amet mauris dolor, sit amet dignissim tortor. Quisque nunc urna, mattis vel tristique et, luctus eget enim. Suspendisse elit leo, rutrum ut tincidunt eget, porta in elit. Curabitur vitae nunc sapien, eu auctor libero. Donec congue sem eget sem imperdiet porttitor eu sed leo. Morbi in imperdiet velit. Maecenas sit amet luctus nulla. Integer elementum iaculis nibh ut tincidunt.


Stefan Lindblom

Flyger

Sk 16, Sk50, Sk61, PA23 Aztec, TP 103 (Cessna 500SP)

— Markeringstext -Sed sit amet mauris dolor, sit amet dignissim tortor. Quisque nunc urna, mattis vel tristique et, luctus eget enim. Suspendisse elit leo, rutrum ut tincidunt eget, porta in elit. Curabitur vitae nunc sapien, eu auctor libero. Donec congue sem eget sem imperdiet porttitor eu sed leo. Morbi in imperdiet velit. Maecenas sit amet luctus nulla. Integer elementum iaculis nibh ut tincidunt.


Flygsäkerhet

Flygsäkerheten är inom SwAFHF överordnad allt annat. Detta gäller i luften såväl på marken. Regler och bestämmelser efterföljs noggrant.  Ett stort ansvar vilar på den enskilde piloten och teknikern vars arbete styrs och regleras av SwAFHF Flight Operation Manual (FOM) samt verkstadshandböcker för verksamheten i stort samt för varje flygplan. SwAFHF följer utöver de civila bestämmelser som reglerar mark- och flygoperationerna de Ordnings- och Säkerhetsföreskrifter (OSF) som gäller för militär flygning. Personalens medicinska status följs upp av certifierad flygläkare. Verksamheten står under årlig tillsyn av Transportstyrelsen

Planering vid uppvisning

Under en flyguppvisning exponeras flygplanets prestanda ända ut till gränserna. Då uppvisningen oftast sker på låg höjd och i närheten till publik finns mindre marginaler än vid vanlig flygning på högre höjd. Detta kräver en minutiös planering och kontinuerlig uppföljning under uppvisningens genomförande. Piloten har att förhålla sig till väder,  höjd-, fart- och områdesbegränsningar samt till bl a bullerhänsyn och säkerhetsavstånd till publiken. Uppvisningen genomförs med ett tidigare godkänt och fastställt program där utrymme för improvisation är obefintligt. Med hänsyn till sikt och Molnbas genomförs uppvisningen som låg- eller höghöjdsprogram.

Före flygpass

Flygplanets tekniska status garanteras av ansvarig tekniker. Flygföretaget planeras vad gäller färdväg, bränsleåtgång, eventuell samverkan med övriga enheter och flygplanets tekniska status. Vädret på start-, uppvisnings- och landningsbasen studeras. Om flyguppvisning skall genomföras gäller särskilda bestämmelser för denna som noggrant måste studeras. Den personliga flygutrustningen, såsom hjälm, syrgasmask och g-dräkt  kontrolleras och flygpasset rapporteras in som färdplan till flygtrafikledningen. Omedelbart före piloten tar plats i flygplanet så görs en
”Walk around check” där flygplanet synas utvändigt före flygning. Åtgärder för motorstart och punkter före flygning regleras på checklistan .

Under flygpass

Flygplanet startas upp enligt checklistan och alla värden kontrolleras. Begäran om utkörning till banan görs hos flygledningen. Omedelbart före start så gör piloten ett övervägande och repeterar handlandet vid ”in case of emergancy ”, d v s om något oplanerat inträffar i starten. Väl i luften följer piloten upp färdvägen för anflygningen, höjd och fart samt bränsleförbrukningen. Hänsyn tas till rådande väder. Inför flyguppvisning synas uppvisningsområdet av och tillstånd inhämtas för att påbörja uppvisningen. Återflygningen genomförs som anflygningen. Inför landning inhämtas tillstånd och åtgärder före landning vidtages enligt checklistan. Landningen genomförs visuellt eller som instrumentlandning vid dåligt väder .

Efter flygpass

Under intaxning kontrolleras flygplanet före parkering och kupé av motorn. Loggboken ifylls och eventuella tekniska störningar noteras. Flygpasset diskuteras och ”briefas” av med övriga inblandade. Teknikern tankar och ser över flygplanet innan det bogseras till hangaren. Bränsleförbrukning, flygtid och övriga fakta om genomförd flygning dokumenteras. Erfarenheter diskuteras och eventuella avvikelser rapporteras. Flygutrustningen ses över inför nästa uppdrag.