Piloter - 1


Ett genuint flygintresse kombinerat med kunskap, kompetens och ett intresse för historia är den gemensamma nämnaren för SwAFHF piloter. Formella krav för civil certifiering, militär erfarenhet samt goda personliga egenskaper är viktiga faktorer vid rekrytering. Tekniska kunskaper och förmåga till samarbete över yrkesgränserna skattas högt i verksamheten som på utestation sköts av ett minimum av personal. De flesta av SwAFHF piloter har erfarenhet både från militär och civil luftfart.


Stellan Anderson

Flyger

Sk16, Sk50, Sk61, Sk60 Saab 105, J28 Vampire, Mk58 HawkerHunter, J29F Tunnan, J32 Lansen, J35J/SK35C Draken, AJS37/SK37 Viggen, TP 103 (Cessna 500SP)

— Började i Flygvapnet 1969 Fältflygare och Officer. Flög i Flygvapnet SK50, SK60, SK61, A32A Lansen, och AJ37 Viggen. Uppvisningspilot på AJ37 Viggen i 10 år. Lämnade Flygvapnet 1987 för SAS. Flightcaptain. Flög DC9, Boeing 767 och Boeing 737NG. Lämnade SAS 2011.
Total flygtid ca. 12100 timmar. Har flugit veteranflygplan sedan 1994.

 


Olle Norén

Flyger

Sk16, Sk50, Sk61, Sk60 Saab 105, J28 Vampire, Mk58 HawkerHunter, J29F Tunnan, J32 Lansen, J35J/SK35C Draken, AJS37/SK37 Viggen, PA 23 Aztec, TP 103 (Cessna 500SP)

— Började i Flygvapnet 1979. Fältflygare. Lämnade FV 1985 för SAS. Styrman i 6 år. Tillbaka till FV 1991 som flygingenjör. Olle har flugit bl.a. SK 50, SK 60, SK 61, AJ 37, JAS 39, DC 8 och DC 9. Total flygtid cirka 7856 timmar. Olle har flugit veteranflygplan sedan 1995 däribland DH Vampire, Hawker Hunter, J 29, SK 16, SK 50, SK 61, SK 60 och AJS 37 Viggen.

 


Lars Martinsson

Flyger

Sk50, Sk61, Sk60 Saab 105, Mk58 HawkerHunter, J29F Tunnan, J35J/SK35C Draken, PA 23 Aztec, TP 103 (Cessna 500SP)

— Började i flygvapnet 1985 och blev placerad vid F6 Karlsborg som attackpilot på AJ 37 Viggen.
1993 flyttade jag till F10 Ängelholm och skolade om mig till spaningspilot på SF/SH 37 Viggen.
1995 utbildades jag till jaktpilot och flög in mig på J 35 Draken, började 1996 även flyga med Team 60.
1999 flyttade jag till F7 Såtenäs och lärde mig flyga JAS 39 Gripen och jobbar idag som instruktör vid 1:a divisionen.
2002 började jag flyga J 34 Hawker Hunter för SwAFHF, 2012 flög jag in mig på J 29 Tunnan och 2014 återinflög jag mig på SK 35C.


Per Weilander

Flyger

SK50, SK61, SK60 Saab 105,
J32 Lansen, PA 23 Aztec,
TP 103 (Cessna 500SP)

— Började i flygvapnet 1978. Officer. Flög i flygvapnet SK61, SK60 samt AJ37. Lämnade flygvapnet 1988 för Linjeflyg, sedan SAS. Reservare i flygtjänst till 1996. Har civilt flugit F28, B737 Classic, MD80, B767, A330, A340 och nu aktiv som flightcaptain på B737 NG. Total flygtid ca 17060 timmar. Blev involverad i SwAFHF 2014. .

 


Fredrik Ericsson

Flyger

Sk50, Sk61, Sk60 Saab 105

— - Började i Flygvapnet 1997 med grundläggande flygutbildning på F10. Från 2001 placerad på F21 där han flög olika typer av Viggen, AJSH 37, AJSF37, SK37E och JA37D tills han omskolades med 1.Div Akktu Stakki F21 till JAS 39A. Innan Fredrik började flyga TP84 på F7 jobbade han en tid på Malmen som instruktör på grundläggande taktisk utbildning med SK60. 2011 till 2015 flög han C-17 Globemaster III på uppdrag i världen från Heavy Airlift Wing i Ungern. Sedan 2015 är han verksam som flyglärare på grundläggande flygutbildning med SK60. Har flugit veteranflygplan sedan 2010 med SK50, SK60, SK61.


Riddler

Flyger

Sk60 Saab 105

Började i Flygvapnet 2011 GTU-TP sommarhalvåret 2013. Påbörjade typinflygning på TP84 2014, blev klar i oktober 2015. Återinflög mig på sk60 februari 2016 och har sedan dess flugit väder och sambandsflyg. Har flugit Sk60, PA31 och C130 Hercules Flygtid 1260 timmar

 


Flygsäkerhet

Flygsäkerheten är inom SwAFHF överordnad allt annat. Detta gäller i luften såväl på marken. Regler och bestämmelser efterföljs noggrant.  Ett stort ansvar vilar på den enskilde piloten och teknikern vars arbete styrs och regleras av SwAFHF Flight Operation Manual (FOM) samt verkstadshandböcker för verksamheten i stort samt för varje flygplan. SwAFHF följer utöver de civila bestämmelser som reglerar mark- och flygoperationerna de Ordnings- och Säkerhetsföreskrifter (OSF) som gäller för militär flygning. Personalens medicinska status följs upp av certifierad flygläkare. Verksamheten står under årlig tillsyn av Transportstyrelsen

Planering vid uppvisning

Under en flyguppvisning exponeras flygplanets prestanda ända ut till gränserna. Då uppvisningen oftast sker på låg höjd och i närheten till publik finns mindre marginaler än vid vanlig flygning på högre höjd. Detta kräver en minutiös planering och kontinuerlig uppföljning under uppvisningens genomförande. Piloten har att förhålla sig till väder,  höjd-, fart- och områdesbegränsningar samt till bl a bullerhänsyn och säkerhetsavstånd till publiken. Uppvisningen genomförs med ett tidigare godkänt och fastställt program där utrymme för improvisation är obefintligt. Med hänsyn till sikt och Molnbas genomförs uppvisningen som låg- eller höghöjdsprogram.

Före flygpass

Flygplanets tekniska status garanteras av ansvarig tekniker. Flygföretaget planeras vad gäller färdväg, bränsleåtgång, eventuell samverkan med övriga enheter och flygplanets tekniska status. Vädret på start-, uppvisnings- och landningsbasen studeras. Om flyguppvisning skall genomföras gäller särskilda bestämmelser för denna som noggrant måste studeras. Den personliga flygutrustningen, såsom hjälm, syrgasmask och g-dräkt  kontrolleras och flygpasset rapporteras in som färdplan till flygtrafikledningen. Omedelbart före piloten tar plats i flygplanet så görs en
”Walk around check” där flygplanet synas utvändigt före flygning. Åtgärder för motorstart och punkter före flygning regleras på checklistan .

Under flygpass

Flygplanet startas upp enligt checklistan och alla värden kontrolleras. Begäran om utkörning till banan görs hos flygledningen. Omedelbart före start så gör piloten ett övervägande och repeterar handlandet vid ”in case of emergancy ”, d v s om något oplanerat inträffar i starten. Väl i luften följer piloten upp färdvägen för anflygningen, höjd och fart samt bränsleförbrukningen. Hänsyn tas till rådande väder. Inför flyguppvisning synas uppvisningsområdet av och tillstånd inhämtas för att påbörja uppvisningen. Återflygningen genomförs som anflygningen. Inför landning inhämtas tillstånd och åtgärder före landning vidtages enligt checklistan. Landningen genomförs visuellt eller som instrumentlandning vid dåligt väder .

Efter flygpass

Under intaxning kontrolleras flygplanet före parkering och kupé av motorn. Loggboken ifylls och eventuella tekniska störningar noteras. Flygpasset diskuteras och ”briefas” av med övriga inblandade. Teknikern tankar och ser över flygplanet innan det bogseras till hangaren. Bränsleförbrukning, flygtid och övriga fakta om genomförd flygning dokumenteras. Erfarenheter diskuteras och eventuella avvikelser rapporteras. Flygutrustningen ses över inför nästa uppdrag.