Piloter - 1


Ett genuint flygintresse kombinerat med kunskap, kompetens och ett intresse för historia är den gemensamma nämnaren för SwAFHF piloter. Formella krav för civil certifiering, militär erfarenhet samt goda personliga egenskaper är viktiga faktorer vid rekrytering. Tekniska kunskaper och förmåga till samarbete över yrkesgränserna skattas högt i verksamheten som på utestation sköts av ett minimum av personal. De flesta av SwAFHF piloter har erfarenhet både från militär och civil luftfart.


Stellan Anderson

Flyger

SK16, SK50, SK60, SK61, J28C vampire, J29F Tunnan, Mk58 Hawker Hunter (J34), SK35C Draken och AJS37 Viggen.

— Började i Flygvapnet 1969 Fältflygare och Officer. Flög i Flygvapnet SK50, SK60, SK61, A32A Lansen, och AJ37 Viggen. Uppvisningspilot på AJ37 Viggen i 10 år. Lämnade Flygvapnet 1987 för SAS. Flightcaptain. Flög DC9, Boeing 767 och Boeing 737NG. Lämnade SAS 2011.
Total flygtid ca. 11900 timmar. Har flugit veteranflygplan sedan 1994, däribland SK16, SK50, SK60, SK61, J28C Vampire, J29F Tunnan, J32B Lansen, Mk58 Hawker Hunter (J34), SK35C Draken och AJS37 Viggen.

 


Olle Norén

Flyger

SK16, SK50, SK60, SK61, J28C vampire, J29F Tunnan, Mk58 Hawker Hunter (J34), SK35C Draken, AJS37 Viggen och PA-23 Aztec.

— Började i Flygvapnet 1979. Fältflygare. Lämnade FV 1985 för SAS. Styrman i 6 år. Tillbaka till FV 1991 som flygingenjör. Olle har flugit bl.a. SK 50, SK 60, SK 61, AJ 37, JAS 39, DC 8 och DC 9. Total flygtid cirka 5 200 timmar. Olle har flugit veteranflygplan sedan 1995 däribland DH Vampire, Hawker Hunter, J 29, SK 16, SK 50, SK 61, SK 60 och AJS 37 Viggen.

 

 


Lars Martinsson

Flyger

SK50, SK60, SK61, J29F Tunnan, Mk58 Hawker Hunter (J34), SK35C Draken.

— Började i flygvapnet 1985 och blev placerad vid F6 Karlsborg som attackpilot på AJ 37 Viggen.
1993 flyttade jag till F10 Ängelholm och skolade om mig till spaningspilot på SF/SH 37 Viggen.
1995 utbildades jag till jaktpilot och flög in mig på J 35 Draken, började 1996 även flyga med Team 60.
1999 flyttade jag till F7 Såtenäs och lärde mig flyga JAS 39 Gripen och jobbar idag som instruktör vid 1:a divisionen.
2002 började jag flyga J 34 Hawker Hunter för SwAFHF, 2012 flög jag in mig på J 29 Tunnan och 2014 återinflög jag mig på SK 35C.


Alf Ingesson-Thoor

Flyger

SK16, SK50, SK61.

— Började i Flygvapnet 1967. Fältflygare, officer och flygpsykolog. Tjänstgör vid Flygmedicin (FömedC) i Göteborg. Uppvisningspilot sedan 1983. Affe har flugit bl.a. SK 50, SK 60, A 32, AJ 37, Hkp 5 och Hkp 9. Total flygtid cirka 10600 timmar. Affe har flugit veteranflygplan sedan 2007 däribland SK16, SK50 och SK61.

 

 


Henrik Bergman

Flyger

SK 50 Saab Safir

— Började i Flygvapnet 1990 som officer i teknisk tjänst på F6 i Karlsborg, där han jobbade med AJ 37 Viggen. I samband med nedläggningen av F6 1994, flyttade Henrik över till F7 och Transport och specialflygenheten, där han fortsatte sin tjänst som flygtekniker, då på TP 84 Hercules och TP 101 Beech 200. Sedan 1998 är Henrik även aktiv i SwAFHF, där han sköter underhållet på föreningens propellerflygplan.

 


Niclas Strandberg

Flyger

SK16, SK50, SK61 och PA-23 Aztec.

Började flyga segelflygplan vid 16 års ålder (1982) och gjorde sedan värnplikten på F7, Såtenäs 1984. Sökte och kom in på militära flygteknikerutbildningen 1986 i Halmstad. Flygtekniker på Viggen, Sk60, Sk61 och JAS. 2010 började jag arbeta på Materielsystemkontor flyg som Systemingenjör och mina arbetsuppgifter där är kopplade till exportverksamheten av JAS. 2015 gick den verksamheten över till FMV och är förnärvarande placerad där. Jag har alltid behållit mitt flygintresse och 1993 började jag flyga motorflygplan. De typer jag är influgen på är SK 50 Saab Safir, Cessna 172, PA 28, Diamond, SK 61 (Bulldog), Piper Cub, SK 16, Piper Seneca, Piper Aztec. Har instrumentbehörighet, multiengine och avancerad flygning behörighet i mitt certifikat. Flyger sedan 4-5 år tillbaka uppvisningarna i SWAFHF med SK 61 Bulldog.

 


Flygsäkerhet

Flygsäkerheten är inom SwAFHF överordnad allt annat. Detta gäller i luften såväl på marken. Regler och bestämmelser efterföljs noggrant.  Ett stort ansvar vilar på den enskilde piloten och teknikern vars arbete styrs och regleras av SwAFHF Flight Operation Manual (FOM) samt verkstadshandböcker för verksamheten i stort samt för varje flygplan. SwAFHF följer utöver de civila bestämmelser som reglerar mark- och flygoperationerna de Ordnings- och Säkerhetsföreskrifter (OSF) som gäller för militär flygning. Personalens medicinska status följs upp av certifierad flygläkare. Verksamheten står under årlig tillsyn av Transportstyrelsen

Planering vid uppvisning

Under en flyguppvisning exponeras flygplanets prestanda ända ut till gränserna. Då uppvisningen oftast sker på låg höjd och i närheten till publik finns mindre marginaler än vid vanlig flygning på högre höjd. Detta kräver en minutiös planering och kontinuerlig uppföljning under uppvisningens genomförande. Piloten har att förhålla sig till väder,  höjd-, fart- och områdesbegränsningar samt till bl a bullerhänsyn och säkerhetsavstånd till publiken. Uppvisningen genomförs med ett tidigare godkänt och fastställt program där utrymme för improvisation är obefintligt. Med hänsyn till sikt och Molnbas genomförs uppvisningen som låg- eller höghöjdsprogram.

Före flygpass

Flygplanets tekniska status garanteras av ansvarig tekniker. Flygföretaget planeras vad gäller färdväg, bränsleåtgång, eventuell samverkan med övriga enheter och flygplanets tekniska status. Vädret på start-, uppvisnings- och landningsbasen studeras. Om flyguppvisning skall genomföras gäller särskilda bestämmelser för denna som noggrant måste studeras. Den personliga flygutrustningen, såsom hjälm, syrgasmask och g-dräkt  kontrolleras och flygpasset rapporteras in som färdplan till flygtrafikledningen. Omedelbart före piloten tar plats i flygplanet så görs en
”Walk around check” där flygplanet synas utvändigt före flygning. Åtgärder för motorstart och punkter före flygning regleras på checklistan .

Under flygpass

Flygplanet startas upp enligt checklistan och alla värden kontrolleras. Begäran om utkörning till banan görs hos flygledningen. Omedelbart före start så gör piloten ett övervägande och repeterar handlandet vid ”in case of emergancy ”, d v s om något oplanerat inträffar i starten. Väl i luften följer piloten upp färdvägen för anflygningen, höjd och fart samt bränsleförbrukningen. Hänsyn tas till rådande väder. Inför flyguppvisning synas uppvisningsområdet av och tillstånd inhämtas för att påbörja uppvisningen. Återflygningen genomförs som anflygningen. Inför landning inhämtas tillstånd och åtgärder före landning vidtages enligt checklistan. Landningen genomförs visuellt eller som instrumentlandning vid dåligt väder .

Efter flygpass

Under intaxning kontrolleras flygplanet före parkering och kupé av motorn. Loggboken ifylls och eventuella tekniska störningar noteras. Flygpasset diskuteras och ”briefas” av med övriga inblandade. Teknikern tankar och ser över flygplanet innan det bogseras till hangaren. Bränsleförbrukning, flygtid och övriga fakta om genomförd flygning dokumenteras. Erfarenheter diskuteras och eventuella avvikelser rapporteras. Flygutrustningen ses över inför nästa uppdrag.