Vår Bas F7


Skaraborgs flygflottilj, Såtenäs garnison sattes upp 1940 efter att ett flertal platser i västra Sverige studerats. Det som gjorde att valet slutligen blev Såtenäs var främst att marken var täckdikad och dränerad. Flottiljen firar sitt 75-årsjubileum sommaren 2015.

Flottiljen tillfördes som första förband SAAB B17 och därefter B16 Caproni, SAAB B18B, A 21R, J 29 Tunnan, J 32 Lansen, AJ 37 och AJS 37 Viggen, DC 3, Tp 84 Hercules och JAS 39 Gripen.

Flygfältet gränsar till Vänerns strand och har korsande banor i riktning nord/syd resp öst/väst. SwAFHF får disponera  Hangar 111 som inte är godkänd för JAS 39 Gripen. Utöver två divisioner med Gripen så härbärgerar basen även FM:s tunga transportflyg Tp84 Hercules.

 

 

 

 


ESIB Såtenas Airport

Location Information for ESIB
Coordinates: N58°25.70' / E12°42.67' Västra Götaland, Sweden. Elevation is 181.0 feet MSL. Magnetic Variation is 3° East

Airport Communications
SATENAS CONTROL 134.55
Approach:
SATENAS Tower: 128.20

Runway 01/19
Dimensions: 7428 x 131 feet / 2264 x 40 meters
Surface: Hard
Runway 01 Runway 19
Coordinates: N58°25.09' / E12°42.58' N58°26.31' / E12°42.77'
Elevation: 169 175
Runway Heading: 003° 183°

Runway 11/29
Dimensions: 6342 x 131 feet / 1933 x 40 meters
Surface: Unknown
Runway 11 Runway 29
Coordinates: N58°25.99' / E12°41.68' N58°25.60' / E12°43.53'
Elevation: 165 181
Runway Heading: 110° 290°

Såtenäs gårdsmuseum

F7 Gårds- och flottiljmuseum Museet speglar hur en herrgård har förvandlats från ett stort gods till en modern flygflottilj. Gårds- och flottiljmuseet ligger i den gamla biografsalongen.

Gyllene Vingen som ger en härlig rymd och spännande interiör. Vi har olika temautställningar som vi förnyar oss med. Fram tills 1940 har Såtenäs varit förknippat med en väl fungerande herrgård med lantbruksskola, tegelbruk och egen hamn för utskeppning av godsets varor. Allt detta förändrades i och med att Kungliga Skaraborgs flygflottilj förlades till godset Såtenäs. Här får du följa historien från lantbruk till Gripenflygplan via olika mer eller mindre kända personers öden. Villastaden Utan personal är flottiljen inget så när de anställda kom krävdes det ny infrastruktur och bostäder ute på den skaraborgska slätten. Ett litet samhälle i miniatyr växte fram och museet har i nära anslutning också en hel villa från Såtenäs villastad sparad vilket är ett levande museum från beredskapstiden inredd som det kan ha sett ut på tidigt -40 tal. Mer information och kontakt med museet


SÅTENÄS HISTORIA

JORDBRUKSEGENDOM MED ANOR FRÅN 1300-TALET

Kvarlämningar från såväl stenålder som järnålder vittnar om tidiga invånare på Såtenäs där flottiljen är vackert belägen vid Vänerns strand. Den äldsta dokumenterade historien knuten till platsen är förläningen av godset Såtenäs till väpnaren Harald Lake den 19 mars 1392. Egendomen, som genom åren har vandrat genom många familjer, har ofta varit föregångare inom jordbruket när det gäller att införa nya grödor och jordbruksmetoder. På 1800-talet bedrevs här jordbruksutbildning för bygdens ungdom.
 I början av 1900-talet var godsets prisbelönta mjölkkobesättning vida känd. 1938 köptes egendomen av staten då man fann det lämpligt att förlägga en av de nya flygflottiljer som vid tiden planerades sättas upp till dess stora och väldränerade fält.
Den sjunde flygflottiljen, F 7, sattes upp som Skaraborgs flygflottilj den 1juli 1940. Från att inledningsvis ha varit en medeltung bombflottilj gick den snart över till lätt bombflottilj med flygplan som B 16 Caproni, SAAB B17, SAAB B18B, SAAB A21(R), SAAB A29 Tunnan och SAAB A32 Lansen. 1965 blev svenska flygvapnet första operatör i Europa av C-130 Hercules, och den idag åtta flygplan starka Herculesflottan har varit placerad på F 7 sedan dess.
F 7 var första flottilj som tog AJ 37 Viggen i tjänst 1973. Den uppgraderade versionen AJS 37 Viggen var sedan huvudplattformen vid flottiljen fram till 1997 då man som första flottilj tog JAS 39 Gripen i operativ tjänst. Därigenom togs också steget från att ha varit ett renodlat attackförband till att vara en fjärde generationens multirollflottilj.


Hangaren

Hangar 111 är en ljus och luftig hangar som tidigare var hemvist för flottiljens tekniska enhet. Lokalen innehåller utöver hangardelen ett måleri och verkstäder för bl a plåtarbeten.

Hangarens kontorsdel disponeras av flottiljens personal. SwAFHF har utöver hangaren tillgång till personalutrymmen, förråd och ett mindre kontor.

Fullt med aktiviteter i hangaren.

Grabbarna som jobbar med SK 16 uppställda för ett gruppfoto.

Vår ordförande inspekterar arbetet med flygplanen.

Intresset är stort. Här visar vi upp våra stoltheter för en besökande grupp.

 

Frivilligt underhåll av Tunnan.

Anna inpekterar insidan av vingen.

Olle reparerar bromsarna på Tunnan.

Sammlad kunskap.

 

Förberedelser för montering av vingarna till SK 16.

Det gäller att vara vig som Bergman om man skall nå de små yttrymmena i flygplanen.

Anders kollar lufttrycket.

Håkan Andersson skruvar för fullt på SK 35C Draken.

 

Intresset är stort. Här visar vi upp våra stoltheter för en besökande grupp.

Flygsäkerhet

Flygsäkerheten är inom SwAFHF överordnad allt annat. Detta gäller i luften såväl på marken. Regler och bestämmelser efterföljs noggrant.  Ett stort ansvar vilar på den enskilde piloten och teknikern vars arbete styrs och regleras av SwAFHF Flight Operation Manual (FOM) samt verkstadshandböcker för verksamheten i stort samt för varje flygplan. SwAFHF följer utöver de civila bestämmelser som reglerar mark- och flygoperationerna de Ordnings- och Säkerhetsföreskrifter (OSF) som gäller för militär flygning. Personalens medicinska status följs upp av certifierad flygläkare. Verksamheten står under årlig tillsyn av Transportstyrelsen

Planering vid uppvisning

Under en flyguppvisning exponeras flygplanets prestanda ända ut till gränserna. Då uppvisningen oftast sker på låg höjd och i närheten till publik finns mindre marginaler än vid vanlig flygning på högre höjd. Detta kräver en minutiös planering och kontinuerlig uppföljning under uppvisningens genomförande. Piloten har att förhålla sig till väder,  höjd-, fart- och områdesbegränsningar samt till bl a bullerhänsyn och säkerhetsavstånd till publiken. Uppvisningen genomförs med ett tidigare godkänt och fastställt program där utrymme för improvisation är obefintligt. Med hänsyn till sikt och Molnbas genomförs uppvisningen som låg- eller höghöjdsprogram.

Före flygpass

Flygplanets tekniska status garanteras av ansvarig tekniker. Flygföretaget planeras vad gäller färdväg, bränsleåtgång, eventuell samverkan med övriga enheter och flygplanets tekniska status. Vädret på start-, uppvisnings- och landningsbasen studeras. Om flyguppvisning skall genomföras gäller särskilda bestämmelser för denna som noggrant måste studeras. Den personliga flygutrustningen, såsom hjälm, syrgasmask och g-dräkt  kontrolleras och flygpasset rapporteras in som färdplan till flygtrafikledningen. Omedelbart före piloten tar plats i flygplanet så görs en
”Walk around check” där flygplanet synas utvändigt före flygning. Åtgärder för motorstart och punkter före flygning regleras på checklistan .

Under flypass

Flygplanet startas upp enligt checklistan och alla värden kontrolleras. Begäran om utkörning till banan görs hos flygledningen. Omedelbart före start så gör piloten ett övervägande och repeterar handlandet vid ”in case of emergancy ”, d v s om något oplanerat inträffar i starten. Väl i luften följer piloten upp färdvägen för anflygningen, höjd och fart samt bränsleförbrukningen. Hänsyn tas till rådande väder. Inför flyguppvisning synas uppvisningsområdet av och tillstånd inhämtas för att påbörja uppvisningen. Återflygningen genomförs som anflygningen. Inför landning inhämtas tillstånd och åtgärder före landning vidtages enligt checklistan. Landningen genomförs visuellt eller som instrumentlandning vid dåligt väder .

Efter flypass

Under intaxning kontrolleras flygplanet före parkering och kupé av motorn. Loggboken ifylls och eventuella tekniska störningar noteras. Flygpasset diskuteras och ”briefas” av med övriga inblandade. Teknikern tankar och ser över flygplanet innan det bogseras till hangaren. Bränsleförbrukning, flygtid och övriga fakta om genomförd flygning dokumenteras. Erfarenheter diskuteras och eventuella avvikelser rapporteras. Flygutrustningen ses över inför nästa uppdrag.